Lillylicious

Såg just på dokumentären med EMD om hemlösa,
De var så fruktansvärt sorligt att se hur  alla har just blivit hemlösa.
Man har ju fått uppfattningen att dom  har tillexempel spelat bort pengarna eller supit bort dom,
Men dom flesta hade en för taskig uppväxt med misshandel  eller förlorat jobbet och allt annat som dom hade.
Ärligt tänk dig själv om allt du äger och har skulle försvinna och du själv eller någon du känner skulle bli hemlös
och alla ser ner på dig som om du vore en loddis  och du står någon stans på stan och ber om hjälp men alla total
iggar dig som om du vore luft.
De ja tror är att man tänker att dom egentligen har ett hem och gå till men tänk på dom som inte har de
som får ligga ute på gatan o av sätt hur kallt det än är året om, Ingen mat varje dag eller få en kopp tee när du fryser,
Tänk dig att du inte har någon trygghet eller någon som håller om dig och säger att allt kommer bli bättre,
En av dom alla tusen som bor ute på gatan kan en dag bli du så underskatt inte de du har  eller tro att ditt
liv är skit de finns faktist människor som har de mycket värre än dig,
ta vara på de du har och va glad att du har ett hem med värme och kärlek runt dig,
så gå in på ica NU och köp EMD´s julskiva för 79 kr så har du hjälpt en hemlös och få värme och mat i säg

Det har blivit en lugn mys helg ganska skönt faktist.
De börjar närma säg jul och skriva önskelista och de är ju ganska enkelt :D.
 så ikväll är blir de innebandy match och efter de kanske man ska hem till söta malin och ha film kväll med pinglorna  om man orkar de :P.
Men igår var de väldigt jobbigt satt upp vid josephines jobb och käka med henne mamma och ivo,
Då tänkte ja på att ja absolut inte har ett skit att prata om med mamma
och hur jobbigt de känns att ens träffa henne  för att hon dricker så jävla mkt ja tror ja har gjort allt för att inte bli som henne,
Ett hon skaffade barn när hon var 16 och då tackar ja gudarna att ja inte behöll mitt,
två hon dricker typ varje dag  själv så dricker ja typ en till två gånger i månaden 
de finns ton vis mer saker men  huvudsaken är att ja kommer ALDRIG sjunka ner till den nivån.
Det är inte kul att se ens mamma sjukna ner mer och mer man vill inte ens se henne full man vill egentligen säga upp kontakten och  förklara hur man känner men de spelar inge roll för hon kommer aldrig lyssna eller bry säg.
Som för typ tre veckor sen ringde hon mig och sa  att ja hade sakt till jossan att hon inte bryr säg och aldrig ringer mig då säger hon jo de har ja vist ja har bevis ja kan visa dig min telefon själv asså herregud  hur fan  kan man ens säga så att man har bevis,
Okey normal mamma man har men känns inte precis som om ja har haft en mamma bara pappa kommer ihåg hur jobbigt de var när ja fick mens första gången blev helt förskräckt  och att berätta de för pappa va ju så jobbigt  men men sånt är livet .

Alla  har drömmar som man så gärna vill följa, Men dom känns ibland så långt bort och
man är så otroligt rädd att misslyckas  och allt ska skita sig .
Med tanken på om allt skiter sig  och man får se allas besvikna ansikten  då tror
ju folk att man inte kan uppnå sitt mål här i livet, Men man måste våga ta risker för att  kunna lyckas man kommer deppa när allt känns skit men att ha någon där som stöttar en och hjälper än upp är guld värd.
Jag är redo att ta risker men är rädd att misslyckas och se alla besvikna ansikten men de handlar om mitt liv
och min framtid  och hur ja vill forma de och ingen kan stoppa mig eller få mig att ångra mej :D